Il Tempo – din italienska New York-restaurang på Södermalm

Sep 2013

Vi började kvällen med Woody Allens nya film Blue Jasmine på Victoria och gick sen vidare ett par kvarter norrut mot Högbergsgatan 40 och italienaren Il Tempo. Och det ska sägas med en gång; både regissören och restaurangen är långvariga – stundtals hårt prövade – kärleksförhållanden. Bottennappet Skorpionens förbannelse har samsats med kaniner som smakar som tonfisk, men sen anländer den underbara Midnight in Paris och man blir varmt mottagen och äter en perfekt Spagetti Bigoli och kommer ihåg vad det var som gjorde att man inledningsvis blev förälskad någon gång där i början av 1990-talet.

Men vad det egentligen handlar om är en känsla av att man känner sig hemma, gillar vibbarna, stilen… och tapeterna! De ikoniska zebratapeterna, sedda i inledningsscenen i Woody Allens Mighty Aphrodite och ursprungligen skapade av Flora Scalamandré på 1930-talet för New York-krogen Gino, är nyrestaurerade på Il Tempo och lika coola då som nu. Och med en sådan omgivning får man lite av den där italienska New York-känslan som inte är en genuin italiensk-italiensk upplevelse, utan snarare immigranternas barn och barnbarns version av hemlandet och dess kokkonst. Inte bättre, inte sämre, men en bullrig charmig atmosfär och god nyskapande mat i sin egen rätt.

Il Tempos nuvarande ägare, Peter Nordin, har också inspirerats och tagit fasta på de New Yorkiska influenserna och menar att restaurangen är en ”New York-italiensk-modern-rustik-fin-enkel-Ristorante”. Jag älskar de avslappnade, välkomnande italienarna i New York, som t ex Rubirosa och Dell’Amina och håller med och tycker att Nordins Il Tempo anno 2013 äntligen har hittat hem! Och sen gör det ju ingenting att den nuvarande restaurangchefen är den lika avslappnade och välkomnande Tanja Bačić. En riktig restaurangräv som 15 år gammal klev in på den forna familjerestaurangen La Cucina på Renstiernas gata och bad om jobb och fick ja – under förutsättning att läxorna gjordes till punkt och pricka!

Till förrätt åt vi grillad persika med pinjenötter, pecorino och friterad kapris. Frukt i för- eller varmrätter är vanligtvis a no-no för mig, men den söta persikan fick en skön smak av vedugnsgrillningen och tillsammans med de salta kapris- och pecorino-tillbehören var det en underbar rätt. Och nuförtiden när annorlunda smaker tar över dessertavdelningen – tänk basilika- eller olivoljeglass – så varför inte frukt till förrätt (169 kr)?

Sedan provade vi restaurangens senaste satsning; napolitanska vedugnsgrillade pizzor. Och ska man bedöma ett ställes pizzor för första gången är det bäst att välja den enkla och därigenom mest avslöjande varianten, t ex en Napoletana. Ingredienserna var perfekta; färska, mogna tomater, god buffelmozzarella (pålagd efter ugnsgrillningen), parmesan, sardeller och kapris. Fräscht, gott och underbart salt! Problemet var den goda, krispiga och ölspetsade(!) brödbottnen. Eller snarare, hur man valde att servera pizzan. Om en pizzabotten är superkrispig – som t ex hos Rubirosa med deras 50-åriga familjerecept, inte helt olik Speceriets goda Tarte Flambée – så bör rätten serveras färdiguppskuren i lagom stora bitar. Men hos Il Tempo dök den för övrigt utmärkta pizzan upp ouppskuren, vilket innebär ett onödigt kämpigt besticksarbete för gästerna. Ja, jag förstår att svenskarna har svårt för att äta pizza med händerna på en bättre restaurang, men vill man vara New York så är det bara att anpassa sig (149 kr)!

Vi delade också på en god portion ricotta,- salvia- och spenatfylld Ravioli tillsammans med smör, salvia, tomat och chili. Kuddarna var perfekt kokta och serverade med en sås som kändes fräsch av tomat och chili, tillsammans med det traditionella smöret och salvian (169 kr).

Till dessert åt vi en habil fruktsallad med sorbet och limoncello (85 kr) och en mycket god Crème brûlée Siciliana, med en uppfriskande smak av apelsiner i den lena vaniljgräddiga puddingen och med ett fint knaprigt knäcke (85 kr).

Il Tempo
Högbergsgatan 40
http://www.iltempo.se/
Öppet alla dagar kl. 17.00-24.00

Paris på en budget – tips på prisvärd och god mat och dryck från 2 till 13 €

 

 

 

 

Är det helt kört om man har en begränsad budget och längtar till Paris, de trestjärniga Michelin-krogarnas hemvist, men inte bara vill äta billiga baguetter? Nej, även ljusets stad har förstås sina prisvärda bistros, pizzerior och cafés (enklare restauranger öppna hela dagen). Men man kan behöva läsa på lite för att hitta rätt. Huvudsaken är att man är villig att prova olika länders kök, helst håller sig borta från de värsta och dyra turiststråken och att man satsar på att äta BRA, oavsett om det är falafel, pizza eller bakverk det är frågan om. Så håll till godo, här följer några tips på mat, dryck och sötsaker från 2-13 € i ett par av mina favoritkvarter (inlägget uppdateras efter hand):

 

 

 

 

Canal Saint-Martin-området, arr 10
I det numera gentrifierade och populära arrondissement 10 (på båda sidor av den charmiga Saint-Martin-kanalen) ligger flera trevliga och prisvärda krogar, där man hittar lokala bobos (bourgeois-bohème, kusiner till hipsters) och en och annan icke-turistisk turist.

La Madonnina
10 rue Marie et Louise, arr 10
Mysig italienare med god pasta i charmig lokal och finfin service. 2 rätter vid lunch kostar ca 13 €.

Smakrik Boulette de Boeuf (stora köttbullar med tomatsås, pepprig rucola, körsbärstomater och parmesan)

Maria Luisa
2 rue Marie et Louise, arr 10
Enbart gudomliga napolitanska pizzor från 10,50 €. Samma fransk/italienska ägare som La Madonnina.

Jag älskar de spartanska napolitanska pizzorna med få ingredienser där det inte går att fuska, för då märks det med en gång. Min Romana hade bra mozzarella, lagom med smakrik tomatsås, ett par färska körsbärstomater, salta sardeller av hög kvalitet och det viktigaste av allt: en perfekt bakad brödbotten i total balans mellan mjukhet och
krispighet! 11 €

När jag satt och njöt av min Romana vid ett gatubord utanför Maria Luisa, dök kvarterskatten upp och parkerade sig nedanför mina ben. Hon satte sig stillsamt med ryggen mot mig, tiggde inte mat och gjorde mig sen sällskap under resten av måltiden. Det måste ha sett udda ut med den solo-ätande kvinnan och ”hennes” katt för responsen från förbipasserande var massiv!

La Cambodge
10 avenue Richerand, arr 10
La Petit Cambodge
20 rue Alibert (mitt emot Maria Luisa), arr 10
Kambodjanska systerställen (Le Petit Cambodge är mysigast med sina stora öppna fönster). Bobun är signaturrätten; vermicelli-nudlar, olika grönsaker, koriander, vårlök, bitar av vårrullar, sojadressing m m. Välj mellan biff, räkor eller vegetariskt alternativ. Från 9 €.

På västra sidan av Saint-Martin-kanalen finns en trevlig park, Jardin Villemin (14 rue des Récollets), om man känner för att ta en take-away och äta utomhus. Och i ena hörnet av parken i den anrika byggnaden som tidigare var ett kloster (numera inrymmer den Maison de l’Architecture), ligger det lite hemliga Café A som har en fin muromgärdad och grönskande innergård där man kan ta något att dricka och kolla sina mejl (fri WiFi). Ingång utanför parken via en järngrind på 148 rue du Faubourg Saint-Martin.

Le Tribal Café
3 Cour des Petites Écuries, arr 10
På den här baren (ca en halv kilometer väster om Saint-Martin-kanalen) är maten GRATIS efter kl. 21.00! Ons-tors vankas det moules frites (musslor och pommes frites) och på fre-lör är det couscous som gäller. Packat med studenter.

Eller också gör man som den lokala befolkningen; har picknick på kajerna Quai de Valmy och Quai de Jemmapes vid kanalen nedanför de vackert välvda järnbroarna (gatorna på bägge sidor om kanalen är bilfria under lördagskvällar och hela söndagar). Förslagsvis med en bit le pain des amis (4 €) och en pain au chocolat (2 €) från det tokhyllade bageriet och brödbutiken Du Pain et Des Idées, 34 rue Yves Toudic, arr 10.

Marais, arr 3 och 4
De trevliga Marais-kvarteren (namnet betyder ironiskt nog kärr) består av charmiga smågator med mindre butiker, restauranger, barer, parker, gallerier och museer. Området har genomgått flera förändringar genom århundradena. Från 1500-talet var det en välbesutten stadsdel med stora urbana palats, men efter franska revolutionen blev kvarteren allt mer nedgångna och fungerade då som bostadsområde för bl a immigranter. Efter andra världskriget rustades stadsdelen upp och flera av de gamla anrika byggnaderna gjordes om till museer. Numera är området vackert, kulturellt, fashionabelt och gayvänligt och lockar både parisare och turister. Det är inte det lättaste att hitta god och billig mat här, men några ställen finns det, särskilt i det mindre exklusiva norra Marais.

Centre Culturel Suédois
11 rue Payenne, arr 3
Det Svenska Kulturhuset håller till i Hôtel de Marle, ett imponerande privatpalats med anor från 1560-talet som ägs av svenska staten. På sommaren kan man kanelbullefika på Café Suédois fina innergård, titta på svenska konstutställningar och sjunga små grodorna vid det årliga och välbesökta midsommarfirandet.

Le Marché des Enfants Rouges
39 rue de Bretagne, arr 3 (norra Marais)
Trevliga matmarknader finns det lite här och var i Paris. Den delvis övertäckta Marché des Enfants Rouges håller till på en stor innergård mellan bostadshus i norra Marais. Den sägs vara Paris äldsta övertäckta marknad och namnet (de röda barnen) syftar på de röda kläder som bars av barnen på det närliggande barnhemmet. Här kan man bl a köpa blommor, frukt och grönsaker men också slå sig ner vid enkla bord och stolar för en god och billig måltid.

En av mina favoriter på marknaden är det marockanska stället Traiteur Marocain Tom Sarl, vars tajines och couscousrätter är supergoda. Tajines – eller tagines – tillagas i den traditionella keramikgrytan med samma namn och består av mör kyckling, lamm, kalv eller fisk med bl a grönsaker, oliver och mandlar. Det är smakrikt utan att vara starkt och kombinationen av bl a spiskummin, harissa, kanel och koriander är underbar. Prova gärna en rätt med saltinlagd citron (aux citron på menyn). Det mjuka skalet och köttet är saftigt och sötsurt och passar perfekt ihop med övriga kryddor. 9 €. Här är mitt recept på marockansk kyckling, inspirerat av Tom Sarl.

Pita falafel (kikärtsbullar) eller shawarma (kött) med grillade grönsaker, harissa och hummus som härstammar från Mellanöstern är godare än de flesta kebaber i Sverige, om än något dyrare (5-8 €). I Marais judiska kvarter på rue de Rosiers ligger ställena på rad, bl a L’As du Fallafel, Mi-Va-Mi och King Falafel Palace. Be att få ta med maten, greppa en plastgaffel och ät pita-mackan i Paris äldsta och kanske vackraste park (ursprungligen ett torg), Place de Vosges. Fri WiFi.

Candelaria
52 rue de Saintonge, arr 3 (norra Marais)
En skokartongstor mexikansk taqueria med habila tacos och tostadas för 3-6 €, med en tillhörande speakeasy-liknande cocktailbar gömd bakom en omarkerad dörr där det serveras goda och starka margaritas, tequila och mexikansk öl. Populärt och trångt.

Macarons & Chocolats Pierre Hermé
18 rue Sainte-Croix-de-la-Bretonnerie, arr 4
Pierre Hermés macarons och choklad finns på ett femtontal ställen i Paris och har nyligen öppnat en liten butik i Marais-kvarteren (öppet varje dag kl. 10.30 – 22.30). Macaronerna kostar ca 2 €, är superfärska och exploderar av smak! Och om du planerar att köpa med dig en liten låda hem, se då till att packa ner den i din incheckade resväska. Det sägs nämligen att personalen vid flygplatsernas säkerhetskontroller är särskilt förtjusta i lyxiga macarons, så risken finns att dina dyrgripar konfiskeras och hamnar i fikarummet…

Comme à Lisbonne
37 rue du Roi de Sicile, arr 4
Minst lika god som macarons är det portugisiska nationalbakverket pastel de nata (pasteis de nata i plural). På det lilla hål-i-väggen kaféet serveras de underbara smördegs- och äggkrämspajerna ljumma (2 €). Passa på att ta en god, stark kopp kaffe också – det är inte det lättaste att hitta i Frankrike.

Eftersom man ändå befinner sig i Paris, så kanske det är så att man vill äta några franska rätter. Och vad är då prisvärt? Varför inte en Croque Monsieur, den grillade mackan med ost och skinka ofta serverad med en enklare sallad (under 10 €). Den säljs på många cafés och är god och mättande.

Crêperier finns också överallt i Paris, både som trevliga små restauranger eller kiosker där man beställer via en lucka och äter på språng. Välj t ex en matig galette med skinka och ost eller en söt crêpe med nutella (ca 2-12 €).

Prova Escargots de Bourgogne! Sniglarna serveras i underbart bubblande varmt vitlöks- och persiljesmör som man med fördel doppar baguette-bitar i. Finns på många traditionella franska restauranger från ca 7 € för sex stycken.

Vill man gå till ett lite dyrare ställe någon kväll, så prova en av de här trevliga restaurangerna som alla serverar god fransk mat:
Café Constant
Jeanne B
Le Chardenoux
Les Cocottes de Christian Constant
Les Fables de la Fontaine
Les Portes
Restaurant Chez Paul

ÖVRIGT

• Vattnet är fullt drickbart och smakar helt okej i Paris. Skippa dyrt flaskvatten och beställ une carafe d’eau istället (kranvatten serverat i karaff, alltid utan is).
• Om du bara är ute efter en kaffekick och inte har tänkt tillbringa någon längre tid på ett ställe, så ta ditt kaffe stående vid bardisken. Priset blir ca 1 € billigare. Kaffe med varm mjölk heter une noisette (svagare än latte) och en svart kopp kaffe heter un café. Café au lait beställer man inte i Frankrike, det dricks bara hemma vid frukosten.
• Drick champagne! Ett glas heter une coupe de champagne och kan kosta så lite som 6 € på enklare ställen.
• Många restauranger erbjuder vin på karaff (pichet), vilket är ett mycket prisvärt alternativ till vin på glas. På den för övrigt ganska dyra Restaurant Chez Paul kostar exempelvis 25 cl hyfsat karraffvin 3,50 € (10-15 € för 75 cl)!

Fotona är tagna 2008-2013 © I producentens mage

La Madonnina – avslappnad, prisvärd och god parisisk italienare

Feb 2013

Även om man befinner sig i omgiven av fantastiska vitlöksdoftade escargots, heta gratinerade löksoppor och frasiga tarte tatins, så kan suget efter det italienska köket göra sig påmint även i Paris. På 10 rue Marie et Louise i arr 10, nordost om Place de la République ligger den jättetrevliga La Madonnina, som är väl värd en omväg. Ägarna driver också pizzastället Maria Luisa lite längre ner på gatan (2 Rue Marie et Louise), med något mer avskalad inredning och urgoda napolitanska pizzor som specialitet.

Vi besökte La Madonnina vid lunch och de goda vibbarna infann sig med en gång. Lokalen levde upp till sitt namn genom Jungfru Maria-bilder på de ljusgula väggarna, golvet var snyggt klätt med krossad mosaik, ljussättningen skönt dämpad och servicen var leende, vänlig och snabb.

Vi valde dagens tvårättersmeny för mycket prisvärda 13 € (två olika för- och varmrätter att välja mellan). Medan vi väntade kom det in en skål goda gröna oliver. Att bjuda på något litet medan man hungrigt väntar på den första rätten är en gest som alla restauranger borde anamma – det uppskattas varmt!

Förrätten var en fräsch och välkryddad Boulette de Boeuf (Polpette al Sugo eller rätt och slätt: stora köttbullar med tomatsås). De kom med pepprig rucola, körsbärstomater och parmesan. Hur gott som helst.

Till varmrätt valde vi Penne sauce tomate pimente – penne-pasta med chilikryddad tomatsås. Pasta med tomatsås är en sådan där rätt som låter simpel på pappret, men som faktiskt är en skilja-agnarna-från-vetet-rätt – den måste lagas med omsorg för att inte bli intetsägande. Tomatsåsen ska vara kokt länge med fin balans mellan sötma och syra, ha en antydan till chilihetta och pastan ska vara perfekt kokt al dente. Madonnina hade full koll på det och tillförde också lagom mycket färsk basilika som fulländade rätten – för att inte tala om den fantastiska doften som spreds över hela restaurangen.

Här skulle det ha tagit stopp, två generöst tilltagna rätter räckte gott och väl, men vi var ändå sugna på något sött så då fick det bli en Café Gourmand. Café Gourmand är ett koncept som började dyka upp på parisiska restauranger runt 2005 och är en lysande idé: en kopp kaffe med tre hemliga mini-desserter. Det är lagom storlek, kul att prova flera sorter och lite spännande med överraskningsmomentet. Den här gången blev det en noisette (den något svagare parisiska motsvarigheten till macchiato), en god panna cotta med syrliga körsbär och björnbär, en len tiramisú och en snyggt paketerad mandelspäckad amaretto-kaka (7 €). Tack La Madonnina, hit kommer vi tillbaka!

In English:  Relaxed, friendly and delicious at the Italian restaurant Madonnina in Paris.