Posts tagged ‘tomatsås’

La Madonnina – avslappnad, prisvärd och god parisisk italienare

Feb 2013

Även om man befinner sig i omgiven av fantastiska vitlöksdoftade escargots, heta gratinerade löksoppor och frasiga tarte tatins, så kan suget efter det italienska köket göra sig påmint även i Paris. På 10 rue Marie et Louise i arr 10, nordost om Place de la République ligger den jättetrevliga La Madonnina, som är väl värd en omväg. Ägarna driver också pizzastället Maria Luisa lite längre ner på gatan (2 Rue Marie et Louise), med något mer avskalad inredning och urgoda napolitanska pizzor som specialitet.

La Madoninna

La Madoninna

Vi besökte La Madonnina vid lunch och de goda vibbarna infann sig med en gång. Lokalen levde upp till sitt namn genom Jungfru Maria-bilder på de ljusgula väggarna, golvet var snyggt klätt med krossad mosaik, ljussättningen skönt dämpad och servicen var leende, vänlig och snabb.

Vi valde dagens tvårättersmeny för mycket prisvärda 13 € (två olika för- och varmrätter att välja mellan). Medan vi väntade kom det in en skål goda gröna oliver. Att bjuda på något litet medan man hungrigt väntar på den första rätten är en gest som alla restauranger borde anamma – det uppskattas varmt!

Gröna oliver. La Madoninna

Förrätten var en fräsch och välkryddad Boulette de Boeuf (Polpette al Sugo eller rätt och slätt: stora köttbullar med tomatsås). De kom med pepprig rucola, körsbärstomater och parmesan. Hur gott som helst.

Boulette de Boeuf . La Madoninna

Till varmrätt valde vi Penne sauce tomate pimente – penne-pasta med chilikryddad tomatsås. Pasta med tomatsås är en sådan där rätt som låter simpel på pappret, men som faktiskt är en skilja-agnarna-från-vetet-rätt – den måste lagas med omsorg för att inte bli intetsägande. Tomatsåsen ska vara kokt länge med fin balans mellan sötma och syra, ha en antydan till chilihetta och pastan ska vara perfekt kokt al dente. Madonnina hade full koll på det och tillförde också lagom mycket färsk basilika som fulländade rätten – för att inte tala om den fantastiska doften som spreds över hela restaurangen.

Penne. La Madoninna

Här skulle det ha tagit stopp, två generöst tilltagna rätter räckte gott och väl, men vi var ändå sugna på något sött så då fick det bli en Café Gourmand. Café Gourmand är ett koncept som började dyka upp på parisiska restauranger runt 2005 och är en lysande idé: en kopp kaffe med tre hemliga mini-desserter. Det är lagom storlek, kul att prova flera sorter och lite spännande med överraskningsmomentet. Den här gången blev det en noisette (den något svagare parisiska motsvarigheten till macchiato), en god panna cotta med syrliga körsbär och björnbär, en len tiramisú och en snyggt paketerad mandelspäckad amaretto-kaka (7 €). Tack La Madonnina, hit kommer vi tillbaka!

Café Gourmand

In English:  Relaxed, friendly and delicious at the Italian restaurant Madonnina in Paris.

Annonser

mars 9, 2013 at 22:56 Lämna en kommentar

Vegetarisk lasagne med rostad tomat- och paprikasås, aubergine, zucchini och mozzarella

Här kommer ett supergott recept på lasagne med tomatsås på två sätt, grillad aubergine, zucchini, mozzarella och sjöar av parmesanbechamel!

Min Vegetariska Lasagne

Ca 4 portioner som huvudrätt

9-12 torkade lasagneplattor
1 aubergine
1 zucchini
1 mozzarella

Aubergine

Gör så här
Skiva auberginen i ganska tunna skivor. Salta på båda sidorna och lägg på hushållspapper i ca 15 min för att dra ut vattnet. Rosta sedan skivorna på en plåt med bakplåtspapper i 200 grader i 10 min.

Tomatsås nr 1
4 stora mogna röda tomater
1 röd paprika
1/2 röd lök
rapsolja
Torkad oregano
Torkad timjan
Torkad basilika
Mald peperoncino (italiensk chilipeppar på burk) eller mald chilipeppar
Salt
Svartpeppar
1 vitlöksklyfta, pressad

Gör så här
Hacka tomaterna, paprikan och löken i grova bitar. Häll lite rapsolja i botten på en ugnssäker form och häll i grönsakerna. Tillsätt alla kryddor och pressa ner en vitlöksklyfta. Tillsätt lite extra rapsolja och rör om. Ställ in formen i mitten av ugnen på 225 grader och låt stå i ca 30 min. Grönsakerna ska rostas och få lite färg. Häll ner den färdigrostade grönsaksblandningen i en mixer och pulsmixa ett par gånger alt. grovhacka blandningen för hand.

Tomatsås nr 2
Rapsolja
1 vitlöksklyfta, pressad
2 matskedar tomatpuré
400 g (en burk) krossade tomater
Mald peperoncino (italiensk chilipeppar på burk) eller mald chilipeppar
Salt
Svartpeppar
1 tsk socker
Vatten att späda med

Gör så här
Pressa ner vitlöksklyftan och häll ner tomatpurén i rapsoljan och fräs en stund i en stekpanna. Tillsätt de krossade tomaterna, socker, kryddorna, lite vatten och låt koka på svag värme i 45-60 min. Späd med vatten under tiden.

Bechamelsås
4 msk vetemjöl
4 msk smör
6-8 dl röd mjölk
2,5 dl riven parmesan
Salt
Vitpeppar

Gör så här
Riv parmesanosten. Smält smöret i en kastrull. Ta av kastrullen från plattan och vispa i mjölet. Sätt tillbaka kastrullen på plattan och häll i 6 dl av mjölken under kraftig vispning. Låt såsen koka upp och dra ner värmen och sjud en stund. Tillsätt parmesan och späd med mer mjölk om såsen känns för tjock. Salta och peppra rejält.

Sätt ugnen på 200 grader.

Skär zucchinin i tunna skivor och dela mozzarellan i mindre bitar. Blanda ihop tomatsåserna. Häll lite av bechamelsåsen i botten på en stor ugnssäker form. Varva lasagneplattor, tomatsås, aubergine, zucchini, mozzarella och bechamelsås. Avsluta med bechamelsås över det sista lagret lasagneplattor. Sätt in formen i mitten av ugnen med ett ark ugnsfolie över. Låt stå i ca 35 min. Ta bort ugnsfolien, höj värmen till 225 grader och låt lasagnen få färg i ytterligare 10-15 min.

Vegetarisk lasagne med rostad tomat- och paprikasås, aubergine, zucchini och mozzarella

Vegetarisk lasagne med rostad tomat- och paprikasås, aubergine, zucchini och mozzarella

december 6, 2012 at 20:31 Lämna en kommentar

Rubirosa – pepperoni pizza heaven!

Jan 2012, sep 2012

På 235 Mulberry Street, Nolita, New York ligger familjen Pappalardos sköna amerikansk-italienska restaurang, pizzeria och bar Rubirosa.

Restaurangen är uppkallad efter den internationella playboyen Porfirio Rubirosa – född i Dominikanska Republiken 1909 och död 1965 efter att ha kraschat sin Ferrari mot ett träd i Paris. Han är bland annat känd inom restaurangbranchen i Frankrike för att ha gett namn åt de långa pepparkvarnar som ibland bärs in av servitören för att ge maten ett extra varv krydda. Varför? You’ll figure it out.

Jag läste första gången om Rubirosa på den utmärkta matbloggen
Serious Eats: New York: http://newyork.seriouseats.com/2011/06/a-sandwich-a-day-the-braised-braciole-at-rubirosa.html

En av restaurangens mackor hamnade på bloggens stora sandwichtest (se länken ovan). Den visade sig vid ett besök vara en hel måltid med parmesanfyllt, välkryddat, mört kött involtini-style, bräserat och serverat i ett gott bröd med perfekt kokt tomatsås och rejält med extra parmigiano reggiano. The Braised Braciole (10 $) var namnet och mer behövs inte för att bli lycklig. Det skulle i så fall vara Rubirosas pizzor.

Vi var obokade inför vår pizzakväll, men fick plats vid baren som har ställets trevligaste sittplatser. Den coola bardisken är gjord av trä och ser ut som den har plockats upp efter ett skeppsbrott, slipats av och lackats. Bakom den jobbade två trevliga bartenders som i snabbt takt langade ut pizzor, margaritas och öl.

En av flera margaritas

Vi delade på två olika pizzor.
Arugula – rucola, körsbärstomater, lök, parmesan och balsamvinäger.

Arugula

Rubirosa Supreme – tomat, mozzarella, pepperonikorv, miniköttbullar och rostad vitlök.

Rubirosa Supreme

Botten var perfekt, tunn och krispig, och det sägs att den har gjorts på samma sätt i 50 år efter ett familjerecept – ursprungligen drev man restaurang på Staten Island.

Arugulan var fräsch och smakrik och hade rejält med pepprig rucola och härlig och djup balsamvinäger. Men Rubirosa Supreme var kvällens stjärna med sina välkryddade korvar, fina köttbullar och en tomatsås perfekt balanserad mellan sötma och syra. Pepperoni är förmodligen USA’ s vanligaste pizza-pålägg och går knappast att hitta på en pizza i Italien, men jag är väldigt svag för den röda lilla korven.

Kalaset gick på 35 $ delat på tre. Drinkarna gick på lite mer.

Parmesan, chili och oregano för den som vill krydda maten lite extra

“Why did the hipster burn his tongue on the pizza? He ate it before it was cool.”

http://rubirosanyc.com/

In English: Rubirosa, New York: king of the pizza castle!

oktober 16, 2012 at 21:14 Lämna en kommentar


oktober 2017
M T O T F L S
« Sep    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Senaste inläggen

Tweets


%d bloggare gillar detta: