Printz – korvkioskernas Beckenbauer under Tele2 Arena

Okt 2013

På Parken i Norrköping sa man förmodligen ”ska ru’ ha en kokt mä’ brö’, dö’?”, redan när min farfar stod i mål för Peking på 1930-talet. Och för mig har den självklara kombinationen av korvätande och idrottstittande fortsatt på arenor världen över. Dodger dogs (frankfurter med senap och lök) i värmeoset intill grillarna på Dodger Stadium i Los Angeles, currywürst (korv på fläskkött med tomatbaserad currykryddad sås) i ett moln av cigarettrök under de neoklassiska pelargångarna på Olympiastadion i  Berlin, saftig salsiccia med inlagd paprika och majonnäs till Daje! Daje!-skanderandet på Stadio Olimpico i Rom. Och dessvärre bedrövliga smak-och färglösa ursäkter till hot dogs på Arsenals hemmaarena Emirates Stadium i norra London.

Men på nya Tele2 Arena där ärkerivalerna Hammarby och Djurgården broder- och systerligt ska dela stadion, behöver man inte oroa sig för korvkvaliteten. Under arenan breder nöjesgallerian Tolv Stockholm ut sig, med bl a Printz där man har specialiserat sig på egen tillverkning och försäljning av korvar gjorda på bl a kalv, älg, torsk och kikärtor. Ett tiotal sorters hemmagjord ketchup, senap och majonnäs finns att välja mellan och en hel del andra tillbehör (korv för ca 45 kr, tillbehören kostar från 10 kr och uppåt).

På invigningen bjöds det bl a på god kalvkorv med lökringar

Printz drivs av den på Restauranggalan nyligen utnämnda ”Årets innovatör”, Ricard Constantinou (Panini Internazionale, mathallen K25 och forna Carl Michael). Förutom eget korvmakeri, grill, bar, mathall och deli, finns en matsal med annat än korv på menyn.

Personligen har jag inget emot att ha mörande kött omkring mig när jag äter, men min halv-vegetariska vän föredrog en plats med ryggen mot den Restaurang AG- inspirerade väggen

En mini lyx-variant av tunnbrödsrulle med laxkorv, rom och potatispuré

Till korven passar det förstås att dricka en öl, vilket kan ge beslutsångest på Printz: man erbjuder uppåt 350 flasköl och runt 35 st på fat.

Estrella Inedit, det spanska gourmetölet skapat av Ferran Adrià (El Bulli), buteljerat på snygg vinflaska. Lite väl söt-blommig för min smak

Det var en positiv överraskning att hitta en hel rad av spännande öl från det amerikanska bryggeriet Flying Dog. Eller vad sägs om en Raging Bitch eller en Lucky Sob? Jag älskar de originella och kaotiska illustrationerna, som ofta ger en hint om hur man kan tänkas se ut, skulle ölintaget råka överdrivas. De är gjorda av illustratören Ralph Steadman, framför allt känd för sitt samarbete med författaren Hunter S. Thompson (bl a Fear and Loathing in Las Vegas).

Printz
Arenaslingan 14, Johanneshov
http://www.tolvstockholm.se/vi-i-tolv/printz-mathall/

”Först gick jag vänster, det gjorde han också. Sedan gick jag höger, det gjorde han också. Sedan gick jag vänster igen och han gick och köpte korv.”  Zlatan Ibrahimović

Food trucks på Mosebacke – rule Britannia!

Fredagen den 16 augusti arrangerades för sjunde året i rad Grolsch Block Party med musik, konst, mat och dryck i kvarteren runt Mosebacke och Götgatan på Södermalm i Stockholm. Och i år var det fokus på food trucks. 8-9 mobila matställen hade parkerat runt Mosebacke torg och langade ut pulled pork, chili, crêpes, kakor m m.

Food trucks är ett relativt nytt koncept i Stockholm. Runt 20 företag har fått tillstånd än så länge och om två år kommer försöket att utvärderas. Men under fredagen var det inte bara mat från huvudstaden som salufördes, kollegor från bl a Umeå och London hade rest åtskilliga mil för att delta. Och det tackar vi för eftersom de stod för den godaste maten av det vi testade!

Kvällens absolut bästa rätt var Buttermilk Fried Chicken Bap med coleslaw och koreansk het sås från brittiska Spit & Roast.

De trevliga engelsmännen Ross Gardner (bilden nedan) och Justin Unsworth, som vanligtvis håller till i London, har specialiserat sig på att fritera kycklinglår och klubbor marinerade i buttermilk (kärnmjölk som finns att få tag på i polska livsmedelsaffärer i Stockholm). Friterad kyckling har inte direkt ett gott rykte i Sverige – tänk gummiartade Chicken McNuggets – så det var upplyftande att få smaka den här fantastiskt möra och smakrika kycklingen som var kryddad, doppad i mjöl och sen friterad till perfekt krispighet på utsidan. På Mosebacke serverade de kycklingen i ett ljust sesambröd med coleslaw på rödkål och en mycket god koreansk sås med lite hetta gjord på chilisåsen Sriracha, jordnötssmör, risvin och ljus sojasås (80 kr).

Vi provade också en Steak Burger från Umeå-baserade Krubb. Av konkurrensskäl fick de inte sälja sin vanliga BBQ-burgare, så då fick det bli en skiva ekologisk högrev mellan två surdegsbröd istället, vilket inte var så dumt. Den serverades med örtkräm, rucola och en god lökmarmelad. Köttet var mört och fint men när man äter det som en macka utan bestick så kan jag tycka att man ska slippa rensa bort senor och fett själv, det blir lite väl pilligt (80 kr).

Så hur stod sig Fred’s Food Truck, det enda Stockholmsbaserade stället vi testade, mot långfararna? Nja, inte lika bra. Vi valde Pulled Pork Sandwich med coleslaw, äppelchutney och picklad rödlök. Långkokt fläskkött går i princip inte att misslyckas med vad det gäller mörhet. Men hemligheten sitter i kryddningen. Och hos Fred’s smakade köttet faktiskt… ingenting. Som en bekräftelse på det så valde man att erbjuda kunderna en hel rad med mer eller mindre starka chilisåser som tillbehör. Det tycker jag är att smita från jobbet, det kan inte rimligtvis bli bättre med en chilisås på måfå vald av kunden än om man lägger krutet på att krydda huvudingrediensen själv (70 kr).

Till efterrätt blev det en crêpe med nutella från ett gulligt rullande crêperie (50 kr). Och efter åtskilligt crêpesätande i crêpens högborg Paris, så var frågan hur den svenska varianten skulle stå sig? Vi tittade nervöst på när den mycket tunna smeten började bubbla på hällen. Skulle han lyckas vända den? Ja då, handlaget satt finfint! Och vi belönades med en sofistikerat tunn och välgräddad crêpe.

Så vem antar den brittiska utmaningen och börjar leverera fantastisk friterad kyckling i Stockholm? Och jag lovar, om den ens blir i närheten av Spit & Roasts underverk så kommer köerna att ringla lika långa som vid Mosebacke i fredags. Handsken är kastad!

Spuntino – ditt Brooklynhak i Soho

Okt 2011

Några minuter norr om Leicester Square på 61 Rupert Street i London, ligger lilla, oskyltade amerikansk-italienska Spuntino. Stället har högt i tak och en oputsad, industriell stil med nakna glödlampor, tegelväggar och ett golv av krossad mosaik. Man sitter vid en U-formad zinkbar och några sidobord, så på kvällstid är det ont om de åtråvärda platserna och kö långt upp på gatan. Coolt? Ja, jag gillade stilen och den avslappnade atmosfären som andas New York (Brooklyn).

Menyn består av spuntini, (små rätter), sliders (små burgare), större rätter samt sidorätter.

Jag besökte Spuntino som första gäst vid 11-tiden på förmiddagen, för att få i mig något innan en väntande film. Det blev en mycket trevlig timme tillsammans med den filmintresserade bartendern Allen över bryggkaffe i plåtmugg (inget italienskt kaffe här), macaroni & cheese och en slider.

Macaroni & Cheese var en krämig lyxvariant av den amerikanska nationalrätten med osttrion fontina, parmesan och mozzarella, smaksatt med tryffelolja och serverad rykande het med krispigt ströbröd i en liten gjutjärnspanna (ca 8 £ ). Mycket god, men galet mastig förstås och lagom att dela på för två-tre, om man vill prova fler rätter.

Pulled Pork Slider var en underbar munsbit med mört falla-isär-fläsk, söt karamelliserad lök och saltgurka mellan de mjuka bröden (ca 5 £).

Pulled Pork Slider

Återstår att återvända för att testa Truffled Egg Toast, Fried Soft Shell Crab, Calamari, Ink & Chickpeas, Peanutbutter-and-Jelly Sandwich eller vad de trevliga engelsmännen nu kan tänkas bjuda på nästa gång.

Öppet mån-lör kl. 11-24, sön kl. 12-23. Ingen hemsida med meny, ingen telefon och ingen bordsbokning. Kom tidigt eller mycket sent!

In English: Spuntino – don’t miss the tender Pulled Pork Slider at your best Brooklyn eatery in Soho.