Posts tagged ‘Bastiljen’
Caffè dei Cioppi – en autentisk italienare i Paris
April 2013
Caffè dei Cioppi är en fin liten parisisk italienare gömd i en smal passage med ingång från 159 Rue du Faubourg Saint-Antoine, ca 10 min promenad från Bastiljen i arr 11, Paris. Restaurangen drivs av italienarna Federica och Fabrizio Mancioppi och har tilldelats en Bib Gourmand av Guide Michelin.
Lokalen rymmer runt 20 platser plus ytterligare några bord utomhus i den charmiga kullerstensbelagda gränden, så det är en intim affär man är på väg att uppleva. Förbokning rekommenderas förstås.
Bord och stolar är chict slitna och ser ut att vara direkt hämtade från ett 70-talsklassrum och även om lokalen är stor som en skokartong, så är det ändå luft mellan borden och de höga fönstrena ger rymd och ljus. Två italienska kockar lagar maten i ett öppet minimalt kök med fri insyn och vill man närstudera deras lugna och metodiska arbete, så finns det ytterligare några platser direkt vid disken bokstavligen två meter från gasspisen.
Menyn varierar från dag till dag och innehåller fyra-fem okomplicerade och autentiska italienska förrätter, varmrätter och desserter.
Vi började med att dela på en mycket god Mozzarella di bufala (buffelmozzarella) med röda, gröna och gula tomater, rucola, oregano och fin olivolja (12, 50 €). Vackert, fräscht och fina smakkombinationer. Det ljusa brödet som serverades till var också mycket gott och hade en ovanligt smakrik skorpa.
Till varmrätt åt vi Penne med färska gröna ärtor och parmaskinka serverad i en god och fyllig buljong. Och när den köttfria vännen ville ha en variant av penne-rätten, så var det inga problem. Hon fick istället ärtor och grön sparris och dessutom välja mellan penne och Linguine (14 € ). Pastan var kokt perfekt italienskt al dente, vilket alltid betyder ett par minuter kortare koktid än hos övriga pastakokande kulturer.
Risotto är en passione di vita för mig och en rätt jag bara beställer i Italien eller på italienska restauranger som inte är allt för försvenskade eller för den delen förfranskade. Så förväntningarna var rätt höga på Risotto med grön sparris (18 € ). Tyvärr blev jag lite besviken. Den var förvisso mild och lagom salt, sparrisen var urfärsk och perfekt kokt, men kycklingbuljongen saknade djup, riskornen var något överkokta och lite mer parmesan hade inte skadat. Och i förhållande till de gigantiska pastaportionerna var risotton snålt tilltagen. Men jag ger inte upp, grundhantverket finns där, så jag ser fram emot att ge Caffè dei Cioppi en ny risottochans.
Caffè dei Cioppi, 159 Rue du Faubourg Saint-Antoine, tel. +33-1 43 46 10 14. Öppet tis-fre 12.00-14.00, 19.30-22.15. Stängt måndagar, lördagar och söndagar.
In English: Caffè dei Cioppi, a rare truly Italian restaurant in Paris with fresh and tasty dishes.
Restaurant Chez Paul – en klassisk fransk bistro med vällagad mat
Aug 2012
I Paris skulle man kunna tro att det går att göra sitt restaurangval genom att blunda, snurra ett varv och peka på måfå mot ett av stadens alla matställen. Tyvärr är det knepigare än så, eftersom det finns lite för många dåliga restauranger i denna underbara stad. Så jag tog hjälp av matbloggarvärlden och i Paris är det bl a www.davidlebovitz.com som gäller för de bästa tipsen, om man föredrar att läsa på engelska framför franska.
Ett av målen för denna resa var att äta typiskt franskt och gärna en god köttbit på en klassisk fransk bistro. David Lebovitz rekommenderade bl a Chez Paul, en restaurang som jag har gått förbi många gånger och varit nyfiken på, så den fick det bli.
Chez Paul ligger ca 5 min från Bastiljen på 13 rue de Charonne, arr 11, och har över 100 år på nacken under ledorden fraîcheur, qualité och tradition. På de gula väggarna hänger nostalgiska tavlor och fotografier, mörkt trä och skinn dominerar och det är vita dukar på borden. Vid fint väder kan man sitta utomhus mot gatan.
Restaurangen erbjuder samma à la cartemeny vid lunch som på kvällen, och innehåller rätter som ägg i majonnäs, gåslever, varm chèvre på salladsbädd, gratinerad löksoppa, konjaksflamberad pepparstek, råbiff, grillade sardiner, crème brûlée och tarte tatin. Franskare kan det inte bli.
Jag började med att ta in en pichet rött vin (Sauvignon de Bergerac). En pichet är en liten karaff motsvarade ungefär två glas, som ofta är ett mycket prisvärt alternativ till vin på glas i Paris. Här kostade den 4,30 € .
Till förrätt blev det Escargots de Bourgogne – sex sniglar i persilje- och vitlökssmör (8,50 €). Och även om sniglarna var spänstiga och goda, så är det baguettedoppandet i det underbart varma, salta smöret man egentligen vill åt.
Köttkvaliteten kan variera stort på parisiska restauranger, så att satsa på en dyrare Filet de bœuf (oxfilé) är ett säkert kort, om man vill undvika skosula. På Chez Paul serverades den med bearnaisesås och ugnstekta skivade potatisar (28 €). Köttet var mycket bra, men något längre stekt än vad jag hade önskat och såsen var len och smörig med en fin dragonsmak.
Återstår att prova desserterna vid nästa besök.
Det bästa köttet jag någonsin har ätit beställde jag på en annan klassisk bistro i Paris: Le Severo på 8, rue des Plantes, arr 14. Det var flera år sen och jag vågar knappt återvända med tanke på vilka mytiska proportioner denna perfekt röda (saignant) côte de bœuf med medföljande krispiga pommes frites har antagit. I mitt minne var det som att skära i smör. Ett varningens ord dock: gå för guds skull inte hit om du äter ditt kött ”well done”! Du blir i bästa fall utskälld och i sämsta fall utkastad av krögaren som är en f d slaktare och mycket, mycket stolt över sitt fantastiska, egenhängmörade kött.
In English: Looking for a good classic French bistro in Paris? Try Chez Paul behind the Bastille, for escargots, filet de bœuf and other wonderful French dishes.